it's all about the charcoal

Tillbaka till tecknandet, igen haha... Sitter nu varje kväll och tecknar och tecknar. Vaknar på morgonen, finslipar lite på kvällens skapande (man hittar alltid fel dagen efter, så är det bara), drar till skolan, pluggar, drar fram pennorna igen och fortsätter teckna. Vilket jävla race jag har. Men det känns bra, och det börjar bli riktigt bra!
.
Ni skulle bara veta vilken sjukt härlig känsla det är när man börjar på ett porträtt. Den första snutten (vilket oftast brukar vara v.öga (från min vinkel))  blir alltid riktigt kass. Det ser förjävligt ut. Alltid! Men efter lite bitande på underläppen, en grym låt på spotify och ett stompfer, nyvässad penna, sudd och några intensiva minuter med pennan, kan det helt plötsligt bli det bästa på hela bilden.
.
Och det bara händer, sådär poff! Jag har ingen aning om hur jag gör för att det helt plötsligt blir bra, utan jag brukar bara skrocka lite för mig själv, klappa på magen och tänka "hell yeah, vilken tur jag hade att det blev bra ändå".
.
Weird.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0